I dag söndag var Anna och jag på en underbar vandring. Lagom kallt och på förmiddagen var naturen fantastisk draperad i rimfrost som blev ännu vackrare när solen bröt fram och det gnistrade som i en sagovärld.
Vandringen påbörjades i Björkhagen och leddes av naturguiden Helena Klangemo (på knä och pekar på någon lav)
Förutom vacker skog och sjö så fanns det några höjdpunkter:
*Rimfrosten som jag nämnde tidigare. Fantastiskt vackert.
*En blyg liten kungsfågel slog sig ner på en späd tall bara några meter ifrån där vi hade stannat en stund. Har aldrig sett den förut !
*När vi satt och fikade med äggmackor och kaffe var det fyra-fem blåmesar som showade för oss och demonstrerade sin vackra sång för oss.
*Dammtorpet vid Dammtorpssjön kunde man ana gamla husgrundrester.
*Två systrar som vuxit upp i Björkhagen var med och gjorde ett fantastiskt starkt intryck. Vet inte hur gamla de var men gissar på 70+ Det var en del klättrande och otroligt isiga hala stigar. När vi lämnade gruppen hade vi vandrat i dryga 11km i skogen och vi var duktigt trötta.
*De s.k. Varggrottorna som var en imponerande ravin där vissa skrönor förekom om vargjakt eller lya, men kändes inte rimligt.
*Undertecknad halkade i en svår passage och gled nerför berskanten ner i en dalgång. Guiden skrek NEJ och jag blev nog mer rädd av det än att marken försvann under mina fötter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar