Jag vet att jag redan som liten levde i nuet och gillade det som var just då. Minns att pappa tyckte det var roligt att jag alltid recenserade senast sedda film med orden "Det var den bästa film jag sett..."
Just nu känner jag så igen efter att just avslutat Lars Widdings "På ryttmästarens tid" Lars Widding skildrar människor och miljöer uttrycksfullt och brokigt, allt tecknat med stor realism. Den spännande handlingen avslutas med fälttåget i Finland 1808-09 fram till den blodiga dagen vid Oravais.
Sin förmåga att skönlitterärt inspireras av historiska dokument utvecklar han först i fråga om Årstafruns dagbok, en romansvit om tre delar åren 1964-66, vilken följdes av Sorundasviten och Karolinersviten om fyra delar vardera.
Nu ska jag genast kasta mig över nästa del av Sorundasviten.
Tack och lov för Ipod och talböcker som ger mig tid och möjlighet att läsa mer böcker än vad jag eljest skulle hinna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar