Torun Zachrisson SU först ut på plan med "Stockholm före Stockholm" Att Stockholm är en intressant medeltida stad känner vi alla till. Men vad anläggs den egentligen på för typ av plats?
En berättelse som tar sin början i romers järnålder med ett unikt fynd och redan då kan man ana att detta inte är någon dussinplats,utan en med särskilda kvaliteter. Under 900-talet verkade det hetta till på och kring Stadsholmen, så än mer i sen-vikingatid. Platsens historia är mångfacetterad, om än fragmentarisk. Den är okänd för många, men överraskar de flesta.
Den här studien syftar till att ge en idé om hur gården och byn Hjulsta i 'Spånga socken (Uppland) kan ha fungerat under yngre järnålder och medeltid
Studein har sin utgångspunkt i iaktagelser som gjordes i samband med den arkeologiska undersökningen av Hjulsta bytomt. Genom att dessa iaktagelser sätts in i ett större lokalt sammanhang kan gården Hjulsta antas ha ingått i ett storgodskomplex, vars huvudgård förmodligen låg i Bromsten.
Hjulsta kan antas ha utgjort en plats för storgodsets bryte. Bryten har fungerat som en förman inom godskomplexet. Bryten var i sig ofri, men genom sin position åtnjöt han ofta en hög social status.
Lilla Ullevi, kultplatsens kontext av Mathias Bäck tog jag heller ingen bild av men köpte hans bok i ämnet att läsa när jag får tid (pension ?)
Birkas befästningsverk och hamn - att knyta ihop ett avslutat och ett nytt forskningsprojekt. Av Lena Holmquist tog jag heller ingen bild av men desto mer anteckningar. Mycket intressant.
Bilderna nedanför här är En hög på höjden - en nyligen undersökt hög i Tyresta.
I det inre av det skogsrika Södertörn finns små bygder och dalgångar som - av fornlämningsbilden att döma - tycks bli koloniserade under loppet av yngre järnålder. En av dessa "gläntor i skogen" är Tyresta dalen i Österhaninge socken. Högst upp på en kulle i hagmarken söder om Tyresta by återfinns områdets storhög som mäter 12 meter i bredd och 2 meter i höjd. Intill högen på höjden finns en rektangulär stensättning och tre stycken treuddar. I slänten nedanför ligger ett höggravfält med närmare 20 fornminnen bestående av högar och runda övertorvade stensättningar. Mattias Pettersson och Roger Wikell undersökte kronhögen sommaren 2012 inom ramen för ett forsknings- och förmedlingsprojekt - "Vikingar i Tyresta" - initierat av Tyresta Nationalpark. Högen var skadad av jordkällare, rotvälta och grävlingsgryt, men glädjande nog var förvånansvärt mycket bevarat av dess konstruktion och själva gravgömmans sotsvarta bålmörja. Den stora högen kan tolkas i spännande mytologiska metaforer samtidigt som den ger underlag till diskussioner om när landnamnet Tyresta skedde, och vilken roll en nygrundad odalgård i skogen hade i det övergripande bebyggelsemönstret på Södertörn.
Haha, äntligen vikingaforskning på hemmaplan. Kul att se Roger och Mattias igen. Träffade dem när de visade kvartsavslag uppe på Telegrafberget i Tyresö för några somrar sedan.
Gravplatsen tolkas vara särskilt anlagd och reserverad för kristna individer. Det finns dock inte några spår efter någon kyrkobyggnad. Däremot har ett flertal runstenar haft sin ursprungliga placering på och i direkt samband med platsen.
Det tycks som om ett rumsligt avståndstagande har tagits till de förkristna gravarna i närheten och att platsen har hägnats in. Gravfältet kan vara en prototyp till en kyrkogård. Kanske var det så här många av de nu existerande kyrkogårdarna, med ett ursprung i tidig medeltid, såg ut innan kyrkobyggnaden kom till ? Därigenom ger platsen en inblick i vilka principer gällande arkitektur och organisation som gällde vid etablerandet av de första kristna gravplatserna och indirekt därigenom en inblick i tidig kristen tro i Mälardalens runstensområde.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar