Som uppföljning på lördagens seminarium följde en exkursion till Täby/Vallentuna med guidning av Lars Andersson
Tyvärr blev de flesta av bilderna vid Lars berättande om runstenarna suddiga. De här kunde jag bara inte slänga. På plats var en av runstensfaddrarna som så gärna ville berätta om sitt ideella arbete med att sköta och putsa på "sin" sten. Mjuk borste och absolut inte gnugga på runorna. I verktygssatsen ingick därför även tandborste att gnugga mellan runorna ! Även sax behövdes för att klippa grässtråna som växer upp mot stenkanten !!
Tyvärr suddigt med zoom och rörelse av kameran... Kul minne av en engagerad människa.
Klantigt nog gick jag och de flesta andra rakt över leran. Den är väldigt bra att konservera tusen år gamla skelett men tyvärr också bra på att fastna i kängorna. Bussen såg inte snygg ut på golvet efteråt.
Leif Grönwall i gula jackan från Täby Hembygdsförening, hade varit ute på morgonen och markerat gravarna med bildvepor. Alltid lika kul att träffa honom. Vi hade sällskap under seminariet men även en del under exkursionen.
Nästa stopp Risbyle.
Två mycket vackra stenar, en i röd granit. Den andra med korset som sedermera antagits som Täby kommuns logotyp. Här tog vi också vår lunchmacka. Jan-Owe (utan efternamn i deltagarlistan) kunde läsa runor och berättade om stenarna medan Lasse fick i sig lite kaffe.
På den här bilden nedan står Lasse och pratar med Nils Ringstedt, ordförande i Stockholms läns hembygdsförbunds arkeologisektion. Han kan mycket om bl.a. Brommas järnålderslämningar. Tror han har skrivit en del om det. Måste kolla. Under gårdagens seminarium så gav han Lasse en bok han skrivit om sin sjömanstid som jungman på femtiotalet. Vore kul att läsa när man har träffat mannen i fråga.
Nästa stopp Jarlabankes bro.
Två originalrunstenar och en rest bautasten från Jarlabankes tid. Resten av stenarna kring visualiseringen kommer från sprängningar av Norrortsleden.
Växtligheten var inte lika riklig på den tiden och Lasse hade mätt ut med instrument att det var fri sikt från denna portal till Täby gård. Råkar vara exakt 1.000 m
Leif begrundar den trasiga stenen som jordbrukar har misshandlat under tidens gång. En, antagligen, icke i Gud behaglig gärning.
Täby kyrka. Här pilade Gunilla upp i predikstolen (kanske en sedan gammalt närd dröm?)
och tackade Lars för guidningen genom Runriket. Han fick ett symboliskt ljus som tack.
Nästa guide. Klas Altin. Han var mycket engagerande och kunnig. Kul att lyssna på. Många fina och spännande historier om Albertus Pictors målningar i kyrkan.
Porten till kyrkan var av ek och original från mitten av 1400-talet tror jag. Nyckel var rätt stor och också i original från tiden.
Den här killen ville av någon anledning gärna bli avporträtterad med nyckeln. Tror inte hans flickvän var så där jätteduktig med kameran. Tog väldigt lång tid och vet inte om hon fick till det. Han kan få bilderna av mig om han hör av sig.
Slut för i dag, tack för idag. En mycket intressant, lärorik och trevlig helg i historiens tecken.
Gubben till vänster heter Rickard Lagerbäck och tjuvlyssning av konversation i bussen gav vid hand att han är ordförande i "Arkeologi i Sörmland" och har jobbat hela sitt liv med sten och stensättningar. Han blir ibland tillfrågad i arkeologiska sammanhang där han ju har ett personligt intresse. Han var även intresserad av kvarnar och jag tänkte på den kvarnen nära landet. Ska kolla om de har en hemsida. Namnet är härmed antecknat för mitt eget minnes skull.
Gubben till höger är ordförande i Sollentunas hembygdsförening men jag hörde aldrig hans namn.
Lasse fick ta med sig en del böcker hem. Jag köpte ett exemplar i går efter seminariet. Boken heter "Guide till Runriket" och släpps på torsdag 25 oktober.
