Hela Stockholm står mer eller mindre stilla. Tänkte ta bussen från Hamngatan till Slussen men ändrade mig när jag såg flera buss 2 plus massa bilar i kö. Jag började bengå söderut. Ännu fler bussar och bilar som jag passerar. När jag kommer fram till Strömbron ses jag varför. En V70 med släpvagn står och spinner med framhjulen och folk står bara och tittar på. Mr Right, dvs jag kliver fram och börjar skjuta på. En annan man sätter sig på motorhuven och ekipaget får hjälpligt fäste och rullar iväg. Vilket alltså löpte proppen på Kungsträdgårdsgatan. Nu rullade trafiken så jag ankom Slussen gående snabbare än vad Volvon tillryggalade samma sträcka utmed Skeppsbron. Vid Slussen står en polsk vit hantverkarskåpbil i backen upp från Stadsgården och hindrar fordon från Nacka/Värmdö att äntra stadens norra delar. Mr Right, you know who, halkar ner för backen och förlöser även detta hinder. Jo, medpassageraren hoppade faktiskt ut efter att jag börjat putta och hjälpte till med samma insats. Nog för att det blir svårare när nederbörden intar fast form och därmed drastiskt minskar friktionen mellan däck och vägbana men varför kan vi inte hjälpas åt och knuffa fram bilarna? Bilden från T-Slussen. Ca hundra miljoner människor vill hem till fredagsmys. Jag har nu avstått att tränga mig på fyra tunnelbanetåg och tycker nu att det börjar bli min tur. Tyvärr finns inga kölappar utan djungelns lag råder. Sen återstår att se om Nobina lyckats purra några chaffisar med adekvat utbildning för de nya boogiebussarna som, enligt uppgift har en radikalt annorlunda modus operandi. Dragspelsbussarna har svårt att manövrera i halka och snömodd.
11 februari 2011
Trafikinfarkt
Hela Stockholm står mer eller mindre stilla. Tänkte ta bussen från Hamngatan till Slussen men ändrade mig när jag såg flera buss 2 plus massa bilar i kö. Jag började bengå söderut. Ännu fler bussar och bilar som jag passerar. När jag kommer fram till Strömbron ses jag varför. En V70 med släpvagn står och spinner med framhjulen och folk står bara och tittar på. Mr Right, dvs jag kliver fram och börjar skjuta på. En annan man sätter sig på motorhuven och ekipaget får hjälpligt fäste och rullar iväg. Vilket alltså löpte proppen på Kungsträdgårdsgatan. Nu rullade trafiken så jag ankom Slussen gående snabbare än vad Volvon tillryggalade samma sträcka utmed Skeppsbron. Vid Slussen står en polsk vit hantverkarskåpbil i backen upp från Stadsgården och hindrar fordon från Nacka/Värmdö att äntra stadens norra delar. Mr Right, you know who, halkar ner för backen och förlöser även detta hinder. Jo, medpassageraren hoppade faktiskt ut efter att jag börjat putta och hjälpte till med samma insats. Nog för att det blir svårare när nederbörden intar fast form och därmed drastiskt minskar friktionen mellan däck och vägbana men varför kan vi inte hjälpas åt och knuffa fram bilarna? Bilden från T-Slussen. Ca hundra miljoner människor vill hem till fredagsmys. Jag har nu avstått att tränga mig på fyra tunnelbanetåg och tycker nu att det börjar bli min tur. Tyvärr finns inga kölappar utan djungelns lag råder. Sen återstår att se om Nobina lyckats purra några chaffisar med adekvat utbildning för de nya boogiebussarna som, enligt uppgift har en radikalt annorlunda modus operandi. Dragspelsbussarna har svårt att manövrera i halka och snömodd.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar